Detta inlägget verkade ha försvunnit av någon konstig anledning, men jag försöker väl lägga ut det igen då:) Skulle egentligen lagts ut 12/1
Måndag 7/1 – Bishozi sisters och Projektarbete
Då träffade vi Bishozi sisters. Julia och Nico fick gjort sina enkäter till deras projektarbete, Sara fick målat med dom till sitt, och jag fick gjort lite intervjuer. Annette har pratat om innan att man måste förklara allt många gånger för att dom ska förstå, och det förstod vi verkligen nu. Jag tycker ändå att mina frågor till projektarbetet är ganska klara, inte så svåra att missförstå, men att dom inte alltid förstår vad man säger, och att dom dessutom ofta bara vill svara minsta möjliga, gjorde det ganska mycket svårare än när jag har gjort intervjuer i Sverige. Jag fick ställa mycket mer följdfrågor, och i allmänhet så svarar dom ju på ett annat sätt än i Sverige, men det är väldigt intressant, och även fast mina frågor egentligen inte är så djupa, så har jag fått reda på ganska mycket. Det kan nog bli något bra av det här till slut tror jag 🙂
Bishozi sisters
Julia och Nicolina förklarar sin enkät så att tjejerna kan fylla i den
Tisdag
Tisdag gick vi runt projektets marker tidigt på morgonen, kollade att landmärkena stod kvar, eftersom folk ibland får för sig att flytta på dom, kollade bananplantagen, och dammen där dom ska plantera fisk när den blir färdig. Efter det gick vi med Kenneth och Nicolas för att försöka se aporna igen. Denna gången gick vi lite längre, och dom sa att dom nog visste vart dom var. Men istället fick vi gå någon konstig väg genom en massa lera, bli bitna av myror, och Kenneth som hade stövlar på sig bara skrattade. Sen fick vi syn på aporna, ganska långt bort, och snabbt tyvärr, men Kenneth och Nicolas ville i alla fall väl när dom försökte 😉
Påväg och letade efter apor
Apa 🙂
En annan rolig grej är att dom har ganska svårt för skillnaden mellan R och L här, alltså får jag oftast heta Rouise 😉 Det blir också lätt lite förväxlingar mellan tex pray och play, och om man frågar vad någonting heter så säger dom ofta med R ena gången och med L nästa gång, och det roliga är att dom liksom inte riktigt märker det själva 🙂
Onsdag – Mbogo
På onsdagen var vi i Mbogo, en annan by här i närheten där getbanken också har startats. Vi började med den vanliga presentationen av oss, och Annette pratade lite om vad som har hänt i projektet och så. Dessutom berättade hon också att dom ska starta kobanken i Mbogo också.
Mbogo women
Efter det skulle vi egentligen åkt till Akati för att kolla när dom började med borrningen, men trots att dom sa att dom skulle börja tidigt på morgonen, så kom dom inte igång på hela dagen. Man får inte ha dåligt tålamod här 😉
Det var också Saras födelsedag, så det firade vi med att ge henne en supergullig get, som såklart får heta Sara 🙂
Sara & Sara 🙂
Torsdag – Matförgiftning
Troligtvis hade dom inte sköljt kålen i kokat vatten, och även fast jag bara åt tomat som hade legat uppepå, så drabbades jag med. Jag, Annette, Annika och Julia låg hela dagen, och vaknade bara till när någon kom in och kollade hur vi mådde. Men efter mycket sömn, och Richards superbra passionsfruktsjuice så mådde vi i alla fall nästan helt bra dagen efter.
Under tiden så åkte dom andra en sväng till Akati och kollade när dom äntligen började borra.
Fredag – Djupborrad brunn i Akati & Bishozi women
I fredags var vi Akati och kollade på brunnen. Då hade dom borrat ner till 75 m, och hade hittat vatten. Nu är det bara kvar att gjuta runtomkring och sätta dit en pump och så, vilket kan ta en några dagar eller en vecka.
Maskinen som borrade brunnen
Efter det träffade vi Bishozi women. Först sjöng och dansade dom för oss, och sen berättade Annette vad som har hänt i projektet och så. Sen pratade dom om saker som dom skulle vilja ändra på, dom hade tex som förslag att fixa en toalett på vårdcentralen, och att man kanske skulle kunna sälja vatten och lite andra småsaker i seconhandaffären, saker som inte blir av riktigt nu, men i framtiden kanske.
Bishozi women
Lördag – Skörda jordnötter
I lördags åkte vi till Harima för att hjälpa henne att skörda jordnötter. Annette och Richard var tvungna att åka till Mbarara för att ta ut pengar till dom som borrade brunnen, eftersom dom hade slut på pengar, trots att dom redan hade fått det som dom skulle ha innan, men som jag har sagt så är ju inte allt som hemma här. Men vi andra åkte för att hjälpa Harima. Vi åkte tidigt för att hinna tillbaka ganska tidigt eftersom vi skulle träffa Bishozi sisters igen. Vi hade sagt till dom att vi skulle träffas vid 12, men då kan man oftast räkna med att folk kommer några timmar senare, så vi räknade med att vi skulle träffa dom efter lunch (här äter man lunch tidigart 2 typ) så vi tänkte väl att vi skulle hinna det. Men efter ett tag så ville ju Harima såklart bjuda på lunch, så vi bestämde att åka direkt efter det. Men Joseph, som skulle hämta oss, är ju inte olik alla andra ugandier, så han kom ju inte förrän halv 4. En halvtimme senare, och när vi kom tillbaka hade flera av Bishozi sisters tyvärr gått hem. Men vi började måla med dom som var kvar, och man märkte verkligen skillnad nu andra gången vi träffade dom, dom pratade mer med oss, och när jag gjorde fler intervjuer gick det också lite bättre. Med en tjej fick jag till och med en intervju som blev 15 min lång, medans intervjuerna som jag har gjort i sverige med samma frågor har blivit typ 3 min, en del beror ju på att man får förklara lite mer, men hon fick ändå sagt väldigt mycket. Så det känns bra, det känns inte som att radiodokumentären kommer bli alls så som jag hade tänkt mig från början, det är mycket som har kommit upp när jag har pratat med dom som jag kanske inte tänkt på från början. Men jag tror nog att jag kommer få ihop något bra till slut 🙂
Jordnötter växer i jorden typ som potatis, så dom hade dragit upp dom, och vi fick hjälpa till att plocka av dom från plantan. Efter det så skalar man dom, och lägger ut dom så att dom får torka, innan man äter dom
Lunchen hos Harima; Matoke och jordnötssås
Sverige - Uganda 